Moderna mediciner försinkar självinsikt och själslig förkovran - Läkarvetenskapen kan lära mer från autister, bohemer och mystiker ...

Har förskrivning av antidepressiv medicin korrespondens till läkemedelsbolagens girighet och makthavares önskan att försöka styra kognitiva processer hos oliktänkande? I anmärkningsvärt många fall, kanske i de allra flesta, är patienterna som ordineras sk ”lyckopiller” inte ens sjuka i psykiatrisk mening.  

Antidepressiva medel förskrivs således flitigt till patientgrupper som inte lider av depression. Många får det mot ångest. De kritiska uppfattningarna om dessa nya läkemedel är många. Inte minst bland psykologer som ofta menar att intag av ”lyckopiller” leder till en ny typ av medicinskt beroende samt berövade möjligheter till självinsikt. Men individuell självinsikt är kanske inte önskvärt av samhällets makthavare och sjukvårdapparaten om hjulen ska snurra?

De senaste femton åren förfaller ordination av SSRI-preparat m fl nya mediciner ha blivit den första åtgärd doktorn initierar då denne får höra om patientens livssituation; vanliga förekommande mänskliga besvär såsom arbetsbelastning, upplevelse av negativ stress och social otillräcklighet. Således inga psykiatriska symptom.

Förskrivning av antidepressiva medel verkar ha en tydlig samstämmighet med KBT - Kognitiv BeteendeTerapi - terapiformen som ligger i linje med dagens dygd: snabbhet. I KBT försöker man mer än bland psykodynamiker påverka mänskliga tankemönster och inställningar till fenomen. Att inta en positiv attityd och samtidigt vara kemiskt manipulerad kanske på kort sikt ger den alltför tankfulla människan ”en spark där bak” så att han/hon fortsätter arbeta?

Psykodynamiskt inriktade terapeuter är oftast av åsikten att människor som okritiskt följer läkarens ordination av antidepressiva med kemisk hjälp manipulerar sina emotioner. Och detta helt i onödan, eftersom de inte lider av ett psykiatriskt problem. Ordination av antidepressiva skulle med detta synsätt  kunna undvikas för många patientgrupper. Särskilt om de av sin läkare uppmuntrades och fick adekvat hjälp att titta närmare på hela sin livssituation; Vad är det som stressar Dig?  Och vad är Din ångest signal för?

Socialstyrelsen och andra maktelement i samhället kanske vill att människor på grund av den kemiska effekten ska spåra in på positiva och anpassade tankemönster istället för att ta reda på vad negativa tankar och den personligt upplevda ångesten står för? Kanske gnäller det här människorna mindre? De fortsätter tuffa på och går till sina jobb …?

En sjukskrivning i syfte att återhämta sig genom vila verkar inte vara något som ligger i tiden.

Häktade och fängslade är en annan stor målgrupp för antidepressiva läkemedel. Den sensoriska depravation som följer med inlåsning och intrycksbegränsning skulle med psykologiska modeller som förklaring, förstärka det tillstånd med dåligt mående som fången förmodligen befinner sig i med hänsyn till frihetsberövningen och händelser som föregått denna.

Är det omständigheterna som påkallar behov av mediciner? Hade frisläppta

fångar klarat sig utan medicin?

Missbrukare av olika slag som söker hjälp blir också föreslagna antidepressiva läkemedel. Ny medicinering förefaller även här decimera möjligheter att få kontakt med sitt äkta känsloliv.

Idag finns en vedertagen syn på beroendesjukdom där själva missbruket är symtom på en rad olika underliggande variabler. Andlig brist kan vara en av dem.  

Ett  välkänt fenomen är grubbel - temporär nedstämdhet som kan upplevas genom att hålla sig kvar i samma tillstånd, tankebanor och genom att stanna kvar i samma miljö - fortsätta att sitta hemma ensam och grubbla vidare. Genom att istället gå utanför dörren kan olustkänslor och tillfällig nedstämdhet upphöra på grund av det miljöombyte som sker. Då vi går utanför dörren bryts den tillfälliga sensoriska depravationen. När man kommit ut och lägger märke till sinneshöjande perceptuella fenomen som springande svart hund, vacker flicka med ljust hår uppsatt i tofs, eller en korpulent skäggig herre som cyklar med en stor parabolantenn, avleds grubblet, om än tillfälligt.

Grubbel och ångest ger således vika då våra sinnen fokuserar på livsbejakande

visuella perceptuella fenomen. Denna vetskap borde vara angelägen för läkare och patienter i syfte att undvika medicinering .

I Hjalmar Gullbergs dikt ,”Människors möte” från sjätte diktsamlingen ”Att övervinna världen”, beskrivs hur ångest lösgörs då främling möter annan främling i skogen:

Om i ödslig skog

ångest dig betog,

kunde ett flyktigt möte

vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,

därpå skiljas i fred:

sådant var främlingars möte

enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två

gjorde det lätt att gå.

Alla människors möte

borde vara så.

Metaforiskt kunde den som behagas av Gullbergs poesi i ”Att övervinna världen” och samtidigt intagit en samhällskritisk hållning till neuropsykiatriska

funktionshinder inom det sk autismspektrat- ADHD - Aspergers syndrom etc - se yttre likheter i beteenden. Att fokusera på något icke produktivt, t ex lyssna

på en nyhetssändning på serbokroatiska utan att språkligt förstå innehållet kan vara vilsamt för själen.

Eftersom sådana beteenden påminner om det man vill uppnå i mental träning och mindfullness torde samhällsanpassade coacher kunna inspireras av autister. Hängivande koncentration är också mycket central i andliga övningar och religiös mystik.

Funktionsstörning eller inte - människan har alltid sökt sig bort … Geografiskt och mentalt för att lämna. Och för att finna …

Värdet av tystnad har man kännedom om inom musik och religion. Tystnad behövs mellan tonerna. Under bön i kyrkan är det ofta helt tyst runt omkring eller meditativ korsång.

Tillbaka till ”Att övervinna världen” från 1937 där Hjalmar Gullberg här bejakar tystanden och att försjunka i egna tankar - det frånvända tillståndet där larm och brus stängs av. I diktsamlingens första kaptitel, ”Konsten att tiga” lovsjunger svenske nationalskalden Den Helige Bernhard av Clairvaux i dikten ”Sjön”. Här är början på dikten:

Den helige herr Bernhard av Clairvaux

bjöd mig, sin väpnare till stallet gå.

Hans konst att tiga är beundransvärd;

han nämnde inte målet för vår färd .

De tre sista raderna i dikten avslutas med beskrivningen av den helige munkens försjunkenhet

i egna tankar –  ej att jämföra med autistiskt tillstånd men en liknande metafor:

Min herre hade ej lagt märke till

den spegelblanka sjön och lärkans drill.

Fast vi bevisligt gjorde samma tur,

red han på annat håll, jag vet ej hur.

Aldrig ska jag, hans väpnare, förstå

den helige herr Bernhard av Clairvaux

När det gäller det religiösa världsfrånvändandet i stil med den Helige Bernhard av Clairvaux, vore det inte osannolikt att moderna hängivna religiösa mystiker av omgivningen och samhällelig utredande expertis felaktigt skulle kunna attribueras med hjälp av nya begrepp som förekommer inom autismspektrat. Detta vore i så fall djupt olyckligt!

I städers parker förnimmer vi inte fåglar och ugglor lika påtagligt som förr i tiden. I Hjalmar Gullbergs hemstad Malmö fanns det på 1940-talet betydlig fler träd inne på allmänna sjukhusområdet. Näktergalen hade en framträdande roll då Hjalmar Gullberg själv låg inne som patient. Han beskriver sin fascination över fågeln som sjunger vackert men också är tyst långa stunder. Näktergalen behöver tystnaden och återhämtningen för att i ett senare moment sjunga. Hjalmar Gullbergs hängivelse åt näktergalens sång och tystnaden i sjukhusparken utmynnade i diktning som omnämnts i sammanhang som berört ”Das Heilige Schweigen” - den heliga tystnaden - som kan ge upphov till skapande i mången form. I Hjalmar Gullbergs fall poesi.

Nobelpristagaren Herman Hesse med romanen ”Stäppvargen” har fått många att se det konstruktiva i utanförskapet. Herman Hesse skildrar även positiva aspekter på ensamhet och tillbakadragandet från samhällsliv, vilket givit många läsare en ljusare livssyn då de kommit i kontakt med den bohemiske

huvudpersonen Harry Haller. Många människor, oavsett anamnes, utbildning och familjesituation upplever säkerligen likt bohemen Harry Haller, att samhällets struktur, organiserade vansinne, meningslösa produktions- och tillverkningsprocesser vållar upplevelsen av att känna sig nedstämd, då han/hon inte förstår sin plats i tillvaron. En livsföring med mycket stress, meningslösa arbetspuppgifter och en känsla av alienation tär på våra psykiska reservkrafter underminerar möjligheter att få tillräckligt med sömn samt att ägna tid åt vila och eftertanke.

Brist på sömn och mental återhämtning är ingalunda uppbyggligt då det gäller att förebygga mental ohälsa. Med insiktsterapi från psykodynamisk teapeut, och/eller en stark påverkan från litteratur, t ex ”Stäppvargen” blir behov av manipulation med antidepressiva medel  i högsta grad oönskat, eftersom  flertalet av sådana individer inte söker enkla lösningar … 

Så länge människan medicinerar med antidepressiva

medel föreligger risk för att den personliga utvecklingen inhiberas och att den djupa glädje som ofta uppnås då man lär känna sig själv dröjer - eller uteblir helt!  Men den som någon gång i sitt liv får chansen, att under en period lära känna sig själv på djupet, blir mer benägen att avböja läkares förslag på förenklade lösningar med ”lyckopiller”.

        

Att nå självinsikt och dra sig tillbaka tar tid. Klassisk psykoanalytisk terapi tar flera år i anspråk. Det tar också tid att lära känna författare som Herman Hesse och Hjalmar Gullberg.

Kortsiktiga, politiskt korrekta arbetslinje-relaterade projekt som har korrespondens till KBT och antidepressiv medicin kan vid jämförelse ses som lösningar på mänskliga problem à la Gazelle.

I diktsamlingen ”Andliga övningar” (1932) anknyter Hjalmar Gullberg till Euripides . Här är en av slutstroferna i ”Enslingen på Salamis”:

Eftersom alla är upptagna jämt och har mycket att göra,

är det av synnerlig vikt att en man reser bort från det hela

för att på avstånd begrunda vårt faktiska läge i nuet

           och tyda de hemliga lagar

           som härskar över vårt liv

De enorma intäkter som genereras från försäljningen av antidepressiva preparat  måste till stor del tillskrivas läkemedelsbolagens raffinerade marknadsföringsmetoder - avancerad lobbying, generösa uppvaktningar av läkarkåren med gåsmiddagar och resor till exotiska platser är några väl beprövade strategier.

Intresset att blanda sig i och styra märks också genom att utbildning och vidareutbildning i medicinska spörsmål ute på Landstingen vid åtskilliga tillfällen arrangerats och bekostats av läkemedelsbolag.  

Processerna runt omkring själva intagandet av antidepressiv

medicinen ter sig mentalohygieniska i sig; besök på läkarmottagning med ilskna lysrör i taket och att hämta ut medicinen i antiseptisk apoteksmiljö. Tid som skulle kunna användas till vila och rekreation med musik eller under tystnad i behaglig miljö.

Inom snar framtid kommer det sannolikt att levereras vetenskapliga rapporter och individuella berättelser om både nya och hittills kända biverkningar från antidepressiva medel. Säkerligen också

avslöjanden, bekännelser och löpsedlar med innehåll som: ” Jag fattade fel beslut - jag var påverkad av medicin och hade inte kontakt med mina känslor!”

Som psykolog och privatperson har jag träffat många män och kvinnor som i förtroende berättat om dålig sömn, sexuella dysfunktioner och att de har svårt att koppla av - de känner sig varken glada eller ledsna, vilket ibland också syns i hela deras uttryck. Särskilt i ögonen …

Hur påverkar antidepressiva läkemedel våra drömmar?